Everybody looking for something

Cyklade för första gången på länge idag. Det var fint. Halt men mysigtpirrimagensnartärdetvårhär känsla i magen (trots att kylan säger att varmare tider kan vi se oss om i stjärnorna efter).

Jag har tänkt lite. På det här med tid. Hur mycket olika det kan uppfattas.
En del gånger går en minut mycket fort och räknas knappt, som när man umgås med någon man tycker mycket om. Ibland går en minut långsamt, mycket långsamt, som när man sitter på spinningcykeln och svettas.
Men en minut är alltid sextio sekunder, inte sant? Hmm, konstigt. Underligt minst sagt.

Att lyssna på musik så här på natten, i en stilla lägenhet, i en sjudande men nu sovande stad, det är vackert. Att sitta i fönstret och titta ut. Med fin musik som dansar in i öronen på ett perfekt sätt. Lent och mjukt letar den sig ut genom högtalarna och glider utan minsta misstag genom luften och rinner in i öronen som honung. Det är att leva.

Nu snöar det med

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0